tumblr hit tracking tool

Organisation

Värdebaserad vård kortar väntetider vid prostatacancer

Av Mats Holmström 2016-07-28
Thore Eklund, representant för Prostatacancerföreningen i Uppsala, tillsammans med Eva M Johansson, överläkare i urologi och patientprocessledare för prostatacancer på Akademiska sjukhuset
Kortare väntan till provtagning och cancerbesked men också snabbare behandlingsstart. Det är några exempel på hur vården för patienter med prostatacancer förbättrats med införandet av värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset.

Resultaten presenteras den 5 juli på ett seminarium i Almedalen tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Värdebaserad vård är en strategi med målsättning att strukturera och utveckla svensk sjukvård. Främsta målet är att i samarbete med patienter skapa en vård som ger störst nytta för patienterna i form av goda resultat och en positiv upplevelse. Under seminariet, som arrangeras i samarbete med Dagens Medicin Agenda, presenterar de tre universitetssjukhusen sina olika strategier och tillvägagångssätt med samma mål.

Ett konkret resultat för prostatacancer är att väntetiden till behandlingsstart kortats med två veckor.

Akademiska sjukhuset började införa värdebaserad vård hösten 2013 och i dag omfattas totalt 26 patientgrupper, varav 18 cancerdiagnoser.

– Målet är att förbättra patientflödet för att skapa en tryggare och säkrare vård för patienterna och samtidigt driva ett långsiktigt arbete med att minska komplikationer och förbättra medicinska resultat. Ett konkret resultat för prostatacancer är att väntetiden till behandlingsstart kortats med två veckor. Ett annat är att patienterna numera träffar ett tvärprofessionellt team med specialister inom urologi och onkologi samt sin kontaktsjuksköterska vid samma tillfälle på en gemensam mottagning, säger Morten Kildal, överläkare och ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset.

För sjukhuset innebär värdebaserad vård ett mer strukturerat sätt att samarbeta över klinikgränser och professionsgränser, att tillsammans med representanter för olika patientgrupper sätta patientfokuserade mål, att kontinuerligt mäta och analysera resultat som utgångspunkt för att förbättra vården för patientgruppen.Uppföljningenfokuseras på uppnådda hälsoresultat och resursåtgången för hela vårdkedjan. När det gäller prostatacancer används ett tiotal kvalitetsmått för att mäta och utvärdera vården. Resultaten följs upp genom hela vårdkedjan, från första provtagning tills patienten är färdigbehandlad.

– Vi har väldigt positiva erfarenheter av patientmedverkan i arbetet med värdebaserad vård. De har satt ett ännu tydligare fokus på patientnyttan. Flera deltagare har inte bara erfarenheter som patienter utan också som närstående och vissa har ett aktivt engagemang i den egna patientföreningen med möjlighet att förankra och återkoppla förbättringsförslag, säger Eva M Johansson, överläkare i urologi och patientprocessledare för prostatacancer.

Thore Eklund har deltagit i arbetet som representant för Prostatacancerföreningen i Uppsala län:
 
 – Det är mycket värdefullt för oss att man från vårdens sida nu verkar mena allvar med talet om ”patienten i centrum”. Vi har fått gehör för våra synpunkter på att förkorta och effektivisera vårdprocessen, men även vikten av rehabilitering efter cancerbehandling – ett hittills ganska försummat område. Särskilt glädjande är att vi fått gehör för att rehabiliteringen måste börja redan innan behandlingen och att den med fördel kan bedrivas i grupp, där både medicinsk och paramedicinsk kompetens kan bidra till att patienten återfår normala funktioner så långt det är möjligt.

Förra hösten togs nästa steg på Akademiska, med inrättandet av Tema cancer som innebär att vården organiseras tematiskt efter cancerpatienternas gemensamma behov. Främsta syftet är att skapa en sammanhållande, koordinerad och lärande organisation som underlättar tvärprofessionellt samarbete i vårdförlopp, från primärvård till vård i livets slutskede. Ett annat viktigt mål är att stärka forskning, utveckling och utbildning samt förbättra allmänhetens tillgång till information om exempelvis levnadsvanor och förebyggande av cancer. Likaså att underlätta samverkan mellan universitetssjukhuset, primärvården och regionsjukhusen.