tumblr hit tracking tool

Hälsa & sjukvård

Medicinsk laser på väg mot acceptans

Av Mats Holmström 2013-11-27
Irradia AB är den enda svenska tillverkaren av instrument för medicinsk laser (LLLT) idag
”Du kan aldrig motbevisa en medicinsk effekt genom att endast framhålla negativa studier”. Det konstaterar Lars Hode, ordförande i Svenska Laser-Medicinska Sällskapet och författare av ett flertal böcker och artiklar inom ämnet medicinsk laserbehandling (LLLT); metoden kring vilken de positiva studierna ökat drastiskt under 2000-talet men som historiskt har haft svårt att få acceptans inom skolmedicinen.

Med påståendet menar Lars Hode att de negativa studierna kring laserterapi ofta är ett resultat av att fel parametrar använts, men att dessa studier ändå varit de som historiskt lyfts fram i många sammanhang. Detta samtidigt som de positiva studierna, inte minst kring medicinsk laserbehandling (LLLT), ökat i snabb takt under 2000-talet.

– I de studierna där fel parametrar använts har det främst handlat om för låg dos. Men ibland har man till och med förväxlat lasergrupp och placebogrupp. Det finns fler exempel och i de fall dessa studier hämtats från exempelvis Cochrane-biblioteket, (väl ansedd samling studier som samlats i sju olika databaser, framtagen av forskare), så är det heller inte alltid en garanti för studiernas kvalitet, menar han.

Det är så oerhört viktigt att välja rätt parametrar. Som en jämförelse kan man ju heller inte må bättre av en tiondels magnecyl om man har huvudvärk. Gör man inte rätt så får man inte rätt effekt helt enkelt

Brinner för LLLT

Lars Hode är i grunden fysiker med optik och lasertillämpningar som specialitet. 1977 grundade han Irradia AB som under åren utvecklats till att idag vara den enda Svenska tillverkaren av instrument för medicinsk laserbehandling av rörelseorganens sjukdomar (LLLT). Just LLLT är den typen av laserterapi som han och företaget Irradia brinner mest för, även om företaget också tillhandahåller kirurgiska lasrar.

– Under senare år har fler av de positiva studierna kring LLLT fått uppmärksamhet, ett exempel är SBU´s rapport om medicinsk laser och dess effekt på långvarig nacksmärta från i våras. Att de negativa studierna historiskt prioriterats har dock givetvis varit ett problem när det gäller att uppnå acceptans för vår metod.

– Det är så oerhört viktigt att välja rätt parametrar. Som en jämförelse kan man ju heller inte må bättre av en tiondels magnecyl om man har huvudvärk. Gör man inte rätt så får man inte rätt effekt helt enkelt.

Ökad kunskap om behandlingseffekter

En stor anledning till att laserterapi som behandlingsform har mött den här typen av motstånd, trots att evidensen för dess effekter ökat drastiskt, tror Lars Hode stavas okunskap.

– Man har inte vetat vad som händer när laser påverkar läkning. Idag vet vi att laser bland annat påverkar viktiga fotoreceptorer i kroppen, inte minst mitokondrierna som producerar ”kroppens bensin”. Det här finns det ett stort antal cellstudier på, konstaterar han.

Trots nya kunskaper så är motståndet något som enligt Lars Hode lever kvar hos det medicinska samhället, som matats med att laser skulle vara någon form av ”sostifikierad placebo”. Där har media spelat en avgörande roll i negativ bemärkelse, menar han.

– Ja, ett exempel är en terapeut som för ett antal år sedan annonserade om sin verksamhet och blev uppringd av den lokala tidningen som bad om en intervju angående det faktum att hon arbetade med laser. Efter intervjun gick journalisten till sjukhuset och berättade för en läkare som direkt avfärdade verksamheten. Detta helt utan kunskap om ämnet. Det här resulterade, som i ett antal andra fall, i en negativ artikel, berättar Lars Hode.

”Det finns fortfarande mycket att göra”

En annan faktor man känt av är myndigheterna. Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare SSI) har exempelvis infört vissa begränsningar i strålskyddslagen. De begränsningar som finns idag berör dock inte de medicinska lasrarna inom klass 3a och 3b utan enbart lasrar under klass 4, dvs. de kirurgiska.

– Ja, fram till 1994 togs bestämmelsen bort gällande medicinska lasrar men för klass 4 gäller fortsatt att behandling endast kan ske under läkares ansvar. Klassindelningen har dock ingenting med effektiviteten att göra vilket många tror och till och med använder sig av i sin marknadsföring.

Läkare har oftast ingen utbildning om laser så varför ska de då vara ansvariga istället för en fysioterapeut? En annan missuppfattning är att laser skulle kunna skada eller göra patienten blind, men det finns inga sådana fall registrerade.

I Sverige finns det ingenting som hindrar att gå och köpa en kirurgisk laser, vilket många har svårt att tro då reglerna är hårdare utomlands. I exempelvis Norge går laserterapi i klass 4 under kategorin ”elektromedicin” och får där endast utföras av sjukgymnaster med hos myndigheterna registrerade instrument.

Vad gäller de medicinska lasrarna (LLLT), som ligger Lars Hode och hans kollegor varmast om hjärtat, ser han dock ingen anledning att ändra på lagstiftningen, utan hoppas istället på att den positiva utvecklingen för metoden ska fortsätta.

– Det finns fortfarande mycket att göra samtidigt som vi ser hur kunskapen om laser och dess medicinska effekter ger ökad acceptans i en allt snabbare takt. Vi hoppas att den utvecklingen fortsätter och att metoden därmed får sitt definitiva och välförtjänta genombrott, säger Lars Hode.