tumblr hit tracking tool

Läkemedel

Läkemedelskedjans svagaste länk

Av Anders Cronlund 2013-11-06
Antalet apotek har ökat till cirka 1200 vartill kommer runt 750 s.k. apoteksombud i glesbygden.
Läkemedel utgör hälso- och sjukvårdens vanligaste behandling. Det är många verksamheter och kompetenser involverade i kedjan från forskning till användning av läkemedel.

Läkemedelsforskningen har under senare decennier genomgåt omfattande förändringar. Vid sidan av de globala företagen har ett stort antal mindre vuxit upp, som via samarbetsavtal förser de stora med substanser, som kan bli läkemedel. Jättarna tar sedan över och prövar om substanserna håller måttet för att godkännas av myndigheterna. Forskningen fungerar bra och ett stigande antal nya läkemedel introduceras.

 

Även samhällets tillsyn över läkemedelsmarknaden håller hög klass. Läkemedelsmyndigheterna samarbetar över landsgränserna och i FDA och EMA är en omfattande kompetens samlad. Företagen får också stöd av myndigheterna inför registreringen av nya preparat. Prissättning och subvention, som TLV ansvarar för, bygger på det uppskattade värdet som preparatet förväntas bidra med i samhället. I stora drag fungerar det. Men processen diskriminerar läkemedel till äldre. Pensionärer orsakar inte något produktionsbortfall och skälen till deras läkemedelssubvention blir färre, trots att många släktingar och vänner är helt beroende av deras insatser.

 

Läkemedelsdistributionen förändrades kraftigt 2010 när receptfria läkemedel blev tillgängliga i dagligvaruhandeln, idag i omkring 5000 butiker. Antalet apotek har ökat till cirka 1200 vartill kommer runt 750 s.k. apoteksombud i glesbygden. Felexpeditionerna är få och lejonparten av de 8600 läkemedlen (ännu fler om även olika förpackningsstorlekar räknas) är tillgängliga inom ett dygn. En betydande del av alla läkemedel distribueras i dospåsar, främst till äldre. Systemet har svagheter då preparatval och dosering kan ligga kvar månad efter månad utan att omprövas. En stor blind fläck, helt outforskad, avser de medicinska följderna av att patienten vid ett enda tillfälle stoppar i sig ett tiotal olika tabletter.

 

Betydligt sämre förhållanden råder dock kring hur läkemedel skall användas. Endast 60 procent av läkarna frågar sina patienter om de redan använder andra läkemedel/naturläkemedel och endast 40 procent upplever att doktorn berättat om eventuella biverkningar. Apoteksbesöket är nästa tillfälle att stödja användaren. Personalens tid att informera om medicinska/farmacevtiska frågor är emellertid försumbar. Tiden upptas av information om generikabyten, högkostnadsskydd, merförsäljning och liknande frågor. Återstår bipacksedlarna som hjälp. Undersökningar har dock visat att genom sitt krångliga språk och sin utformning kastas de direkt av stora grupper och läses utan att begripas av andra. Stödet till hur läkemedlen skall användas är läkemedelskedjans svagaste länk. Nödvändig lagstiftning finns redan, men lagbrott beivras inte. Ge resurser till dem som informerar och skärp tillsynen!

 

Anders Cronlund