tumblr hit tracking tool

Organisation

Kunskapsbrist utgör risk inom kirurgin

Av Stefan Andersson 2015-09-18
Birgitta Lytsy menar att kunskap om vårdrelaterade infektioner måste finnas hos såväl operationsteam som verksamhetschefer.
Forskningen om vårdrelaterade infektioner efter kirurgiska ingrepp är gedigen och går långt tillbaka i tiden. Redan på 60-talet publicerades många av de bästa studierna som fortfarande håller idag och som ligger till grund för dagens rutiner för hur en operation bör genomföras så att man undviker onödiga infektioner.

Men enligt Birgitta Lytsy finns det stora brister i kunskapen kring varför man utför rutinerna. Viktig grundläggande kunskap saknas många gånger hos kirurger och operationssköterskor.

 – Det ligger i sakens natur att när man öppnar upp en människokropp kommer det alltid ner bakterier, förklarar Birgitta Lytsy, hygienöverläkare och forskare inom klinisk mikrobiologi och vårdhygien.

Men även om alla sår blir kontaminerade under en operation är det långt ifrån alla som går vidare till att bli infekterade. För att förhindra en infektion är det viktigast att försöka minska mängden bakterier som inokuleras i såret under själva operationen. Det är mycket ovanligt att bakterier tar sig ner i såret i efterhand när operationen är över och såret slutet, alltså bör åtgärderna fokuseras på det som händer i operationssalen.

Man vet hur luftens ”smutsiga fingrar” kommer åt allt

Det finns tre olika sätt som bakterierna tar sig in i såret under en operation. De kan komma från patienten själv som en endogen infektion, via kontakt med exempelvis ett orent instrument eller genom luften. Enligt Lytsy går det inte att säga att någon smittväg är mer dominant än någon annan och det är stora skillnader runt om i landet kring vilken som är vanligast, eftersom det hänger ihop med vad man har för rutiner och hur väl personalen förstår hur infektionerna uppstår.

”Det blir nästan ritualiserat”

 – På de flesta operationskliniker har man väldigt väletablerade hygienrutiner. Men det är tyvärr inte många kirurger och operationssjuksköterskor som har utbildning i varför man har de här rutinerna. Det blir nästan ritualiserat.

Problemet med att inte känna till vetenskapen bakom rutinerna är att risken ökar för att man ska börja töja och tänja på reglerna om man inte förstår varför det är viktiga. Ett exempel är de frekventa dörröppningar som sker under en operation. Lytsy berättar om en gång när man gjorde luftmätningar på operationssalar på begäran av en klinik och upptäckte att dörren till operationsrummet kunde öppnas och stängas så mycket som 30-40 gånger under en och samma operation, vilket såklart ökar risken för luftburna infektioner.

 – Det kunde vara kollegor som kom in och frågade vilka som ville vara med på fikat och andra helt ovidkommande saker, förklarar hon.

Varje gång dörren öppnas sätts ventilationen ur spel under flera minuter och bakterier sugs dessutom in från korridoren eftersom temperaturen på operationssalen alltid är lägre än den i korridoren och luft vandrar fån varmt till kallt.

Efter upptäckten har man kommit tillrätta med dörröppnings-problemet, men grundproblematiken kvarstår. Hade grundkunskapen och förståelsen kring varför rutinerna skapats varit högre hade problemet sannolikt inte uppstått.

Tre viktiga faktorer

Birgitta Lytsy nämner tre faktorer som är viktiga för att undvika att luftburen smitta under en operation. Den första är att ha en bra disciplin i operationssalen, att röra sig lugnt och undvika hastiga rörelser eller dörröppningar som kan leda till att luften sätts i rörelse och bakterier virvlar ner i såret. Den andra är att man bär täta kläder, så att hudfragment som bär på hudbakterier inte tränger igenom tyget. Den tredje är att man har ett tillräckligt luftflöde i operationssalen och en hög luftomsättning, dvs en ren utspädningseffekt.

Men förutom hos operationsteamet menar hon att kunskapen också måste finnas bland verksamhetschefer som är de som är ytterst ansvariga för att deras opererade patienter inte drabbas av en postoperativ infektion. Dels för att öka patientsäkerheten, men också för att förhindra investeringar som gör liten nytta.

 – Man måste förstå mekanismerna, så att man inte vidtar onödiga åtgärder heller. Man behöver t.ex. inte ha stora och dyra ventilationsaggregat med jättehöga flöden vid operationer där man gör små snitt och knappt exponerar ett implantat för luft.

”Mycket kvar att göra”

Tomas Hansson, VD och grundare av medtech-bolaget Toul Meditech, har under de senaste 15 åren arbetat med att utveckla produkter för att minska antalet luftburna bakterier inom kirurgin och han konstaterar att det finns mycket kvar att göra vad gäller riskanalys och optimering av luftkvaliteten på våra sjukhus.

Han framhåller, liksom Birgitta Lytsy, att operationspersonalen är väldigt noggranna vid hantering av sterilgods eftersom det ska följa de väletablerade rutinerna såsom sterilprocess, förpackningar och uppdukning mm. Det han ser som det intressanta är att när alla sterila instrument exponeras av den omgivande luftens bakteriebärande partiklar under ibland flera timmar, så visar mätningar att det är ytterst svårt att bibehålla steriliteten så som var tänkt.

 – Man får ofta höra ”kom inte nära sterildukningen”, vilket alltid ska respekteras, men det blir lite märkligt när man vet hur luftens ”smutsiga fingrar” kommer åt allt. Beslutet har ju tagits att det som kommer i kontakt med såret ska vara sterilt och då om möjligt fram tills att såret har slutits. Vet man om en svaghet eller risk för patienten så bör den åtgärdas oavsett typ av operation, menar Hansson.

Vikten av ren luft ökar

Om en infektion uppstår är det oftast bara antibiotika som kan rädda situationen, men eftersom bakterier blir alltmer resistenta ökar kraven inom kirurgin på att följa rutinerna ännu noggrannare och framförallt att öka medvetenheten om riskerna.

En anledning till att man utför operationer i en operationssal är just att luften skall vara så fri från bakterier som möjligt, men det kan vara svårt att uppnå om luften förs in från taket och lampor och huvuden är i luftens väg mot sår och instrument.

 – Bakteriemätningar i luften s.k. CFU-mätningar visar oftast att ventilationssystemet inte klarar av sin uppgift enligt gällande rekommendationer och då kan andra system verka kompletterande för att säkra de sterila zonerna, avslutar Tomas Hansson.

Warning: Unknown: open(/storage/content/65/195165/klienten.se/public_html/files/tmp/sess_ebmp0ktor53l1sv2948prh67q2, O_RDWR) failed: File too large (27) in Unknown on line 0 Warning: Unknown: Failed to write session data (files). Please verify that the current setting of session.save_path is correct (/storage/content/65/195165/klienten.se/public_html/files/tmp) in Unknown on line 0