tumblr hit tracking tool

Hälsa & sjukvård

CID forskar för global hälsa

Av Mats Holmström 2013-06-27
Mikroorganismer orsakar många svåra infektioner i världen. Forskningscentret CID vid Karolinska hoppas kunna bidra till världshälsan genom att ta fram nya läkemedel och vaccin mot flera vanliga sjukdomar. Malariaparasiter, HIV-virus, tuberkulos och pneumokocker, det är några exempel på mikroorganismer som forskarna vid CID (Center for Infectious Disease research) försöker hitta nya sätt att angripa.

Vår forskning handlar om mikroorganismer som är vanliga orsaker till sjukdom i världen. Pneumokocker är till exempel en vanlig orsak till  hjärnhinneinflammation och öroninflammation, men också till blodförgiftning och lunginflammation. Lunginflammation är en av de vanligaste orsakerna i världen till att barn under fem år dör, berättar Birgitta Henriques Normark, professor och forskningsledare.
Den forskargrupp som Birgitta Henriques Normark leder försöker utveckla ett vaccin som kan skydda mot pneumokocker och ett stort framsteg var när man upptäckte det så kallade piluset på pneumokockerna, en ytstruktur som tros spela stor roll för hur pneumokocker kan binda till celler.

- Många bär pneumokocker i luftvägarna utan att bli sjuka, säger Birgitta Henriques Normark. Varför vissa drabbas och andra inte är en sak som vi försöker ta reda på.

På CID finns sex professorer som ansvarar för var sin forskargrupp. Sammantaget arbetar här ca 100 studenter och forskare. Var och en av dessa forskargrupper har fokus på en typ av sjukdomsalstrande mikroorganism. Lars Engstrand leder en grupp som fokuserar på den bakterieflora vi har i tarmen.

- Vi har bland annat samlat in prover från ett stort antal friska personer, säger Lars Engstrand. På så sätt har forskningen för första gången fått ett referensmaterial så att vi vet hur tarmfloran hos en frisk person bör se ut.
Forskargruppen undersöker också om tarmfloran kan utgöra en reservoar för antibiotikaresistensgener hos bakterier och hur tarmfloran hos bäbisar påverkas av om de föds vaginalt eller med kejsarsnitt.

- Vi hoppas bland annat kunna ta reda på om störd tarmflora är en orsak eller en konsekvens av exempelvis en blindtarmsinflammation, säger Lars Engstrand. Kan vi återställa en rubbad tarmflora kan det vara ett behandlingsalternativ till antibiotika vid exempelvis vissa diarrésjukdomar.


Utöver att hitta läkemedel, vaccin och säkra diagnosmetoder försöker man också ta reda på varför dessa mikrober gör oss sjuka och varför vissa drabbas medan andra tycks vara immuna. En viktig fråga är hur sambandet mellan bakterierna och människorna ser ut och varför vissa sjukdomar tycks bana väg för andra.

- Infektionssjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den allt vanligare antibiotikaresistensen hos bakterier har gjort forskningen ännu mer angelägen, säger Birgitta Henriques Normark.

- Vårt mål är att svara på frågan: Hur blir man av med en infektionssjukdom utan att förstöra kroppens egna strukturer? Det säger Markus Maeurer, vid CID, som forskar om hur vi ska kunna använda kroppens immunförsvarsmekanismer vi behandling av tuberkulos.

Vad är det som gör att endast 2-3 av 10 som utsätts för tuberkulossmitta drabbas av sjukdomen? Vad  är det för skillnad på immunförsvaren hos de som drabbas och de som klarar sig?
I Sverige drabbas 500-600 personer per år medan det i världen dör mer än 3000 personer per dag i tuberkulos.

Vanlig tuberkulos behandlas med antibiotika i sex månader men det finns multiresistenta bakterier som är mycket svåra att stoppa. Då är dödligheten större än för cancer, 30 procent dör inom 12 månader. Den som smittas lider av förstörd lungvävnad och kraftig inflammation. Ett sätt att hjälpa dessa människor är att använda kroppens egna immunförsvarsmekanismer.

-Detta kan göras med hjälp av så kallade mesenkymala stromaceller från patientens benmärg. De kan odlas utanför kroppen och sedan ges tillbaka till patienten. Detta har visat sig främja läkningen av lungvävnaden, stoppa inflammationen och hjälpa kroppens immunförsvar att tillsammans med antibiotika bekämpa sjukdomen.

-En studie med kollegor i Vitryssland visar att sådan behandling är säker och att man snabbare kan bli av med tuberkulosbakterier. Vi förbereder nu med bland annat Harvard och UCL i London en stor studie i Sydafrika hur egna celler kan användas i behandlingen av resistent tuberkulos, avslutar Markus Maeurer.

CID (Center for Infectious Disease research) vid Karolinska Institutet i Solna startades 2010. Det finns sex olika forskargrupper på CID, och var och en fokuserar på en specifik sjukdomsgrupp. Forskningen är inriktad på biologiskt relevanta infektionssjukdomar med fokus på vad som gör att mikrober orsakar sjukdom, på motståndskraft mot antimikrobiella substanser och på utveckling av nya läkemedel.